Tråkigheter.
Jag sov ca 2 timmar när jag kom hem från jobbet men vaknade med en obehagskännsla och sa till Micke att jag ville åka till gynakuten för att kolla vad blödningen berodde på.
Sagt och gjort så vi åkte till huddiges gynakut och vart 4 timmars väntan sen gjorde de förs ett vanligt ul men de sa att graviditeten var kortare gången en 10 veckor och då kom tårarna dom slutade inte att rinna..
Jag viste att jag va längre gången än så då jag plussade i vecka 3 ca och omöjligt att graviditeten skulle vara 2 veckor kortare gången då hade jag plussat i vecka ett alltså innan jag ens hade haft min ägglossning!
Så gjorde dom el vul och där konstaterade hon att graviditeten stannat av i vecka 6!!! Så halva tiden av graviditeten så har lillbebisen vart död i min mage!
Så fick göra en medicinskabort och det va/är jobbigt och känns så jävlaledsamt :(
Försöker tänka så possitivt som möjligt men när man ställt sig in på en liten bebis så känns det väldigt ledsamt att den aldrig kommer att komma..
Jag har alltid trott att får man missfall så kommer det på en gång inte att man måste göra en abort på det sex veckor efter den dött..
Bild från idag och jag startade aborten för två dagar sen.
Kroppen återhämtar sig sakta men säkert och nu ska jag fokusera på att må bra, ta hand om familjen, huset, plugget, jobbet och ta vara på det vi har ❤️
Får se om det blir fler barn i framtiden, just nu känner vi båda nej! Vi vill aldrig vara med om detta igen och vi har haft sån tur att vi fått två underbara och friska barn ❤️